Nomi och Mischigan

Ryttare = Nomi Bontegard
Email = [email protected]

Häst = Mischigan
Ras = Korsning
Ålder = 20
Djurstorlek = 135cm

Sorglig bakgrund.

Mischigan är en historisk ponny som har växt upp på skålltorp ridskola... innan dess var han en plågad ponny med solexem... han var instängd i en liten hage utan varken träd att klia sig på eller regnskydd att skydda sig under. Han var gul och blå av att rulla sig i gräset och bli av med det onda ömma kliandet... Monica fick ta hand om honom och han hade det jätte bra hos henne tills hon fick köra tillbaka honom till samma ställe för att se om ägaren kom och hämtade honom.
Då sprang Mischigan gnäggandes efter Monicas bil och hästtransport när hon körde iväg... Hon och dom andra som satt i bilen grät...
Mischigan hade tur och fick komma tillbaka till Ridskolan. Där har han bott från att han var 8 år gammal tills för ett år sedan, då jag fick honom...


Talanger = Tränar Natural Horse Manship, är världens snällaste som inte är rädd förr någonting. Man kan galoppera längs motorvägar och alla möjliga ställen där de flesta hästar inte trivs att vara. Mischigan är en livsnjutare nu, från att ha stått i en liten spilta i ridskolan till att komma till en stor box i ett litet stall en bit bort. Han kan buga och han kan pussas och han kan göra precis allt man ber honom om...

Jag föddes på BB för länge sen, då föddes jag till en aventyrsmänniska... och från första stunden jag såg en häst så blev jag en hästnörd! Jag lekte med smådjurs hästar och jag målade en massa hästar... Mina kusiner hade hästar som jag började skritta lite på. Några år senare började jag rida på en liten shettis, då red jag på lektioner med den någon gång i veckan osv. Lite senare i livet vid 7/8 års ålder började jag och min bror på ridskola, min bror i westernridning och jag i modern ridning. Min favorithäst hette Mischigan och min största dröm var att få honom till min egna häst.

Jag slutade ridskolan efter 2 år och fick en egen häst hos min pappa, det var en liten shettis som hette Mulle :D

Åren gick, Hästarna såldes, jag började 7an och jag blev skolans största fjortis...

Hela 7an gick, det blev sommar och jag färgade mitt bruna hår till blont och jag blev normal igen.

Mitt äventyrsliv kom tillbaka när jag tänkte efter lite när jag och min kompis på bilden skulle till Matfestivalen. Då såg jag några hästar i en hage framför oss på andra sidan vägen. Jag frågade min kompis om hon ville börja rida med mig, jag tjatade på henne jätte länge men det slutade med att jag började ensam. Det var jätte pirrigt när det blev onsdag och jag skulle till min kära ridskola igen. Jag fick rida min brors gamla favorithäst Smock :P

Jag blev så lycklig när jag såg Mischigan vända huvudet mot mig när jag såg honom i stallet, det var som att han kände igen mig :D vilket han säkert inte gjorde x) han tänkte; mmmm maaat :D

Jag red på ridskolan igen, jag var hästnörd igen, jag var en livsnjutare igen...

Jag red på alla möjliga ställen, hos Lena Svedung och Sabina Karlsson och på ridskolan.

En ny häst kom till ridskolan som hette Lidens Cap Bobellie, han var jätte söt och han blev min nya favorithäst sorgligt nog.

Jag tjatade om egen häst hur länge som helst. Jag skrev lappar, jag skrek och jag gjorde filmer... men hur mycket jag än kämpade så fick jag ingen egen ponny...

Men då kom den dagen jag aldrig trodde skulle komma...

Det hela började med att jag hade ridlektion en vanlig onsdag, mamma verkade övernaturligt glad och hemlighetsfull innan jag åkte.
Kaj hämtade mig efter lektionen och sa att vi skulle pröva en ny ridväst, visst svarade jag och vi åkte till ett mindre stall längre ner på gårdsplanen, jag såg en skymt av mamma som tog kort på någonting, när jag kom in genom dörren sa dom grattis nomi, nu är du försteskötare till Michigan, jag var chockad och stel och kunde inte riktigt ta in allting, men det här duger till 100% till mig, det var faktist den bästa dagen i mitt liv.
Tack till Monika, Kaj & mamma<3

Mischigan blev min mer och mer med tiden, han slutade som ridskolehäst och jag mockade åt honom varje dag.

Jag är så lycklig för mitt liv är så underbart!

Jag har..

Min familj..

min hund....

min gamle häst mulle som fortfarande är en del av mig...

och sist men inte minst...

min ponni !

Kan inte beskriva den oändliga stolthet du ger mig kära Mischigan...

hahahahahah garvar åt bilden på bobby! jävla fat ass asså :D hahhahah naw <3

nomi Han har blivit mycket piggare sen du tog över han en ponny på nytt typ ni är skit fina ihop du rider han jätte finnt han behöver också skojj som du har med han ni är bäst ihop :) finast <3

Tack Maja du är så snäll!!! :') <3

Aw ;') kul att din dröm gick i uppfyllelse till slut. :D haha usch Smock har jag aldrig tyckt om xd han sparkade mig i magen när jag var liten ;p

Ammen gud!!!!!!!!!!!! Min häst! du har kost på min häst! :D Lidens Cap Bobellie köpte jag förra torsdagen! :D:D:D:D:D:D:D:D:D:D