Farväl Mischigan
Jag började på ridkskola när jag var 7. Jag favoriserade Mischigan direkt, jag red där i två år och jag red runt på Mischigan varje lektion.
Efter 2 år fick jag en shettis hos min pappa i värmland, jag var där så mkt jag kunde och jag slutade ridkskolan vilket jag ångrar. Jag hade Mulle i ungefär 3 år.
Jag tog en paus ofrivilligt från hästarna i 3 år och fyllde 13 då jag började rida på ridskola igen. Jag blev alltid jätte lycklig när jag gick förbi Mischigan. Sen kom den dagen som förändrade mitt liv.
Den 20 januari 2010 kl 7.00 kvällstid
Jag hade varit på ridlektion och vi fikade efteråt som vi brukade, sen kom min låtsaspappa kaj in och sa att vi skulle prova en skyddsväst i ett stall längre bort. Jag följde med honom och vi åkte till ett litet stall längre ner på gårdsplanen.
Jag kom in och det första dom sa var grattis och jag blev överlycklig, det går inte att beskriva känslan men det var pirrigt och nytt och hela mitt liv förändrades.
Vi utvecklades massor tillsammans...
I början kunde du inte gå på tygeln, du var jätte tjock och väldigt uttråkad efter att ha gått på ridskola så länge.
Vi lärde känna varandra, vi red ut jätte ofta och utforskade världen tillsammans.
jag kommer att tänka på våra äventyr tillsammans varje dag, för varje vind pust som jag andas in kommer påminna mig om våra fridfulla tillfällen när vi var ute i världen som kretsade runt oss när vi sprang där fria på de stora fälten, jag kände mig stor när jag följde dina steg från din rygg och ändå så liten för världen men mäktig ändå när jag hade kontrollen över en så fin varelse som dig. Dom stunderna kommer aldrig komma tillbaka igen och jag är glad att jag fick äran att ge dig en härlig sista tid i ditt liv och jag hoppas att du kände dig som en lycklig ponny under den tiden, det året.
Sen kom den dagen som förändrade mitt liv igen, det var i tisdags, den 31 maj 2011... 07.00 på morgonen... då togs du bort från mig och världen. Jag tillbringade den sista natten med dig i din box :(
Å min fina ponny, det var så svårt att lämna dig. Det var det svåraste jag någonsin gjort i hela mitt liv. Jag gick in till dig massor av gånger innan jag fick tvinga mig därifrån. Du var så underbar Mischigan. Kommer sakna dina andetag :'(
finns massor av filmer på våran kanal på youtube, du kommer dit HÄR
Eller läs mer om sista tiden på min bilddagbok @nomi
Eller se hundratals bilder på våran tid tillsammans på facebook nomi bontegard / mischigans page
färväl underbara mischigan :'( <3
Kommentarer
Trackback
